Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande

Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och ha har samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet i samhällets alla sektorer. 

Varför är det viktigt att ha lika många kvinnor som män?

Den svenska jämställdhetspolitiken säger att målet är en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Inriktningen för politiken märks bland annat i den officiella statistiken som används för att följa utvecklingen. Statistiken fokuserar till stor del på hur kvinnor och män är representerade i politiken, näringslivet och den offentliga sektorn.

Att ha en jämställd representation handlar om demokrati och rättvisa. Då kvinnor och män utgör hälften av befolkningen bör de också ha tillgång till hälften av samhällets beslutsfattande positioner vardera. En sned könsfördelning kan vara ett tecken på att alla inte får samma chans, på grund av sitt kön. 

Andra skäl för en jämn fördelning av kvinnor och män är att kvinnors och mäns olika erfarenheter och livsvillkor gör att de som grupper bland annat skiljer sig åt när det gäller intressen, åsikter, kunskaper och kompetenser. På så vis kan fler perspektiv komma fram och besluten bli bättre.

En bit kvar till jämställd representation i politiken

Sveriges riksdag har en relativt jämn könsfördelning. Efter riksdagsvalen 2018 och 2022 bestod riksdagen av 46 procent kvinnor. Även fördelningen mellan kvinnliga och manliga ledamöter inom landets regionfullmäktige är jämnt fördelad. Efter valen både 2018 och 2022 var 49 procent av de förtroendevalda inom landets regionfullmäktige kvinnor och 51 procent män. 

På kommunal nivå har representationen av kvinnor däremot stagnerat på en lägre nivå än i riksdagen och regionfullmäktige. Under de senaste 25 åren har kvinnor utgjort ungefär 40 procent av de förtroendevalda. Variationen mellan kommuner är stor. I 97 av landets kommuner utgör män 60 procent eller mer av de förtroendevalda efter valet 2022. Motsvarande förhållande, där kvinnor utgör 60 procent eller mer av kommunfullmäktige, finns i en kommun.

Valdeltagandet har varit jämnt fördelat mellan kvinnor och män under en lång tid. I riksdagsvalet 2022 röstade 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen. Däremot syns könsskillnader i både yngre och äldre grupper. Upp till 45 års ålder röstar fler kvinnor än män, medan det motsatta gäller efter 75 års ålder, då fler män än kvinnor deltar i val.  

Hot och hat mot politiker påverkar kvinnor mer än män

I Sverige är alla lagar och formella hinder som begränsar människor på grund av kön avskaffade, men det finns flera andra faktorer som påverkar möjligheterna att påverka beslutsfattandet.

Kränkningar, hat och hot mot politiker är ett allvarligt och ökande problem i Sverige. Vanligast är att kränkningar förekommer i sociala medier. I vår undersökning till förtroendevalda har var tredje kvinna och var fjärde man svarat att de avstår från att uttrycka sina åsikter i sociala medier på grund av rädsla för hat, hot och trakasserier.

Utsattheten ser olika ut för kvinnor och män. Unga kvinnor, kvinnor högt upp i hierarkin med hög synlighet samt kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund är särskilt drabbade. De kränkningar som riktas mot kvinnor tar sig också ofta en annan karaktär än de som riktas mot män.

Kvinnor får ta emot mer personliga kränkningar som handlar om deras kön, sexualitet och utseende och som ifrågasätter deras intellektuella kapacitet och kompetens som politiker. Män blir oftast blir attackerade för sin politik. Personer som driver vissa typer av frågor, som till exempel jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är också särskilt utsatta.

Studier visar att unga kvinnor i högre utsträckning är benägna att dra sig tillbaka från politiska uppdrag och arenor för offentlig debatt efter att ha utsatts för kränkningar och trakasserier. Hot, hat och trakasserier mot politiker tenderar på så vis att drabba redan underrepresenterade grupper hårdast.

Fler män på ledande positioner i näringslivet

Inom privata företag, akademin och organisationer är mansdominansen på ledande poster stor. I de stora börsbolagens ledning finns få kvinnor. Nio av tio ordföranden och verkställande direktörer i dessa bolag är män. Män är också överrepresenterade som chefer inom branscher traditionellt kodade som manliga.

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser ökar, men långsamt. 2023 utgjorde kvinnor 36 procent ledamöterna i privata bolagsstyrelser och 10 procent av styrelseordföranden. Det är en ökning med två procentenheter vardera sedan 2017. I statligt ägda bolag utgör kvinnor en betydligt större andel. 2023 utgjorde kvinnor 51 procent av styrelseledamöterna och 45 procent av styrelseordförandena i dessa bolag.

Trots att kvinnors representation i bolagsstyrelser ökar har kvinnor och män fortsatt att olika roller i styrelsearbetet. Kvinnor har oftare stabsroller, medan deras andel i ledande linjepositioner inte har ökat. Kvinnor är också underrepresenterade i bolagens ledningsgrupper. 

Två av tre professorer är män

I högskolor och universitet skiljer sig villkoren åt för kvinnor och män i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Männen dominerar fortsatt i den akademiska toppen, men kvinnors andel har ökat över tid. Regeringens målsättning sedan 1997 är att hälften av de professorer som nyrekryteras ska vara kvinnor år 2030.

År 2013 var drygt 24 procent av alla landets professorer kvinnor vilket på tio år ökat till strax under 32 procent år 2023. Skillnaderna är fortsatt stora mellan olika ämnesområden. År 2022 var andelen kvinnor bland professorerna som högst inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap, medan den var som lägst inom naturvetenskap och teknik. 

Vilka utmaningar finns för jämställd makt och inflytande?

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några områden som är viktiga för att målet en jämn fördelning av makt och inflytande ska kunna nås:

• Behåll och utveckla målen om att öka andelen kvinnor på höga positioner i samhället. Till exempel har regeringens mål för könsbalans i statliga bolagsstyrelser varit framgångsrikt.
• Gör kommunpolitiken mer föräldravänlig. Främst kvinnor uppger att det är svårt att kombinera politiskt engagemang med föräldraskap.
• Villkoren för att vara delaktig och delta i politiken behöver vara jämställda. Föreningslivet är viktigt för att fånga upp engagemang och ge kvinnor och män samma möjligheter.
• Arbetet för att motverka hot och trakasserier bland förtroendevalda behöver ta hänsyn till att kvinnor och män utsätts på olika sätt.

En film om jämn fördelning av makt och inflytande

Filmen är publicerad 2021 och ingår i vår webbutbildning om jämställdhetsintegrering.

Vill du veta mer om makt och inflytande?

Här hittar du rapporter som rör målet om en jämn fördelning av makt och inflytande.