Berättelser från #metoo-uppropen

Hösten 2017 startade #metoo-uppropen i USA och spred sig snabbt över hela världen. Det var en unik historisk händelse där kvinnor, icke-binära och transpersoner gick samman och på ett strukturerat sätt berättade om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Berättelserna från uppropen visar att det finns mycket kvar att göra för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld både på arbetsplatser och i övriga samhället.

#Metoo Sweden Demonstration i Stockholm. I publikhavet syns en kvinna i röd jacka särskilt tydligt

Tarana Burke

Det hela började 2006 med att den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke startade en ideell organisation, Just be inc, för att stötta svarta flickor och kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Burke myntade begreppet ”Me too” för att stötta utsatta och visa på att de inte är ensamma om sina upplevelser.

När historien om hur filmproducenten Harvey Weinstein trakasserat kvinnor i årtionden rullades upp i oktober 2017 blev begreppet “Me too” allmänt känt. Skådespelaren Alyssa Milano satte bollen i rullning när hon uppmanade allmänheten att använda hashtaggen #metoo för att berätta om sina erfarenheter av sexuella trakasserier i sociala medier.

Tarana Burkes “Me too” är en plattform för överlevare av sexuella övergrepp, medan hashtaggen #metoo används i en bredare bemärkelse. Båda hänger dock tydligt ihop med att vara utsatt för könsrelaterat våld. Övergreppen sträcker sig från sexuella trakasserier till dödligt våld på grund av kön.

#metoo i Sverige

I Sverige var det kvinnor inom teater- och filmbranschen som var först ut med det gemensamma uppropet #tystnadtagning. Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande. #metoo i Sverige växte sedan snabbt med en mängd olika branschupprop. Senare tillkom även upprop initierade av grupper av kvinnor, icke-binära, transpersoner samt barn och unga som inte var knutna till en specifik bransch, till exempel #intedinhora, #underytan, #slutvillkorat och #tystiklassen.

Till följd av #metoo-uppropen gav regeringen sommaren 2018 särskilda uppdrag till myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Detta för att arbetet med att upptäcka, åtgärda, förhindra och ge kunskapshöjande insatser gällande sexuella trakasserier ska spridas brett.

Utifrån regeringsuppdraget att genomföra utbildningsinsatser riktade till socialtjänsten och närliggande verksamheter har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram sju korta filmer om #metoo-uppropen. Syftet med filmerna är att belysa behov som uppropen påtalat.

#Metoo med fokus på barn och unga

Berättelserna är baserade på verkliga händelser som flickor och unga kvinnor har utsatts för i ungdomsmiljöer. Rätten till stöd och skydd från sexuella trakasserier, övergrepp och våld ska omfatta alla, oavsett livssituation.

Barn och unga utsätts i hög grad för sexuella trakasserier, i exempelvis skola och på sociala medier. Därför behöver du som möter barn och unga ha kunskap om hur du kan bemöta den som utsatts.

 

#METOO MED FOKUS PÅ HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

En del av berättelserna handlade om hedersrelaterat våld och förtryck. Det som är gemensamt för skildringarna är att ett stort fokus ligger på att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och att kontrollen utövas kollektivt, främst av familjen. Berättelserna visar på att det finns mycket kvar att göra från samhällets sida för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

 

#INTEBÄTTREFÖRR

Kvinnorna bakom #intebättreförr berättar att skulden och skammen är ett tungt bagage och att våldet nödvändigtvis inte avtar för att en blir äldre. Det är viktigt att visa på omfattningen av sexuella trakasserier och att mäns våld mot kvinnor har en lång historia. Trots att Sverige numer har en tydlig lagstiftning kring våldsutsattas rätt till stöd och skydd så har äldre kvinnors behov till stor del varit osynliggjort.

Genom uppropet #intebättreförr berättar äldre kvinnor om vad de har varit och är utsatta för. Genom vittnesmålen kan fler lägga skulden och skammen där den hör hemma – hos förövaren.

 

#Intedinhora

Bakom uppropet #intedinhora står personer som har erfarenhet av prostitution och sexuell exploatering. De som undertecknat uppropet vill synliggöra och motverka myter som förminskar utsattheten hos de som befinner sig i prostitution. #intedinhora lyfter att det är många som påstår att det är ett fritt val att sälja sex, men uppropet menar att för de allra flesta handlar det om brist på andra alternativ. Samhället ger oändlig valfrihet för vissa men en avsaknad av val för andra.

 

#slutvillkorat

#slutvillkorat är ett upprop av kvinnor med funktionsnedsättning. Gruppen belyser att det stöd som de har rätt till många gånger villkoras, vilket innebär en ökad risk för sexuella trakasserier och våld.

Kvinnor med funktionsnedsättning är ofta beroende av andras stöd i sin vardag. Det handlar exempelvis om personlig assistans, ledsagning och färdtjänst, där stödet från samhället ska vara en trygghet, men inte alltid är det. Det kan även handla om att bli utsatt av en partner eller annan familjemedlem.

Gruppen beskriver att deras beroende ofta utnyttjas. Som kvinna med funktionsnedsättning kan du bli beroende av anhöriga och vänner när samhället inte ger det stöd som behövs. Detta stöd bygger på välvilja, den behövande får ta den hjälp hon kan få och på andras villkor. Detta leder till en stor maktobalans. Dagliga situationer där en behöver hjälp kan skapa utrymmen där övergrepp blir möjliga.

#slådövörattill

Döva och hörselskadade kvinnor och icke-binära samlas under uppropet #slådövörattill. Gruppen vill bryta den tystnadskultur som råder inom dövcommunityt och i samhället i stort.

I uppropet har det inkommit vittnesmål från kvinnor och icke-binära som är döva, hörselskadade eller med dövblindhet. De vittnar om avsaknaden av trygga rum och om känslan av att förövarens känslor prioriteras över de utsattas. Vittnesmålen visar tydligt att problemen är strukturella och finns överallt; inom föreningslivet, idrottsvärlden, skolor, kyrkan, public service och myndigheter.

Gruppen uppmanar alla berörda myndigheter, företag, organisationer och föreningar att ta sitt ansvar och bidra till att få ett slut på normaliseringen av olika former av våld mot kvinnor och icke-binära som är döva, hörselskadade eller med dövblindhet. För att nå förändring måste det finnas dövkompetens i förändringsarbetet.

#utanskyddsnät

Bakom uppropet #utanskyddsnät står flickor, kvinnor och transpersoner som har erfarenhet av missbruk och/eller drogberoende, kriminalitet och prostitution. Rätten till stöd och skydd från sexuella trakasserier, övergrepp och våld ska omfatta alla, oavsett livssituation.

De vittnar om att deras trauman kopplat till utsattheten ofta lämnas obearbetade och att deras polisanmälningar om övergrepp ignoreras. Uppropet pekar på att myndigheterna har svikit dem och att de är utan skyddsnät.

Det är viktigt att yrkesverksamma som möter målgruppen har dubbel kompetens; kunskap om att möta våldsutsatta flickor, kvinnor och transpersoner samt kunskap om missbruk och/eller drogberoende.

metoouppropen.se

För dig som vill ha mer information om #metoo-uppropen i Sverige, förslag på åtgärder och kontaktuppgifter till  uppropens samordnare; gå till metoouppropen.se

Sexuella trakasserier

Publiceringsdatum: 9 augusti 2021

Senast uppdaterad: 13 juni 2024

#metoo

Tarana Burke

Det hela började 2006 med att den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke startade en ideell organisation, Just be inc, för att stötta svarta flickor och kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Burke myntade begreppet ”Me too” för att stötta utsatta och visa på att de inte är ensamma om sina upplevelser.

När historien om hur filmproducenten Harvey Weinstein trakasserat kvinnor i årtionden rullades upp i oktober 2017 blev begreppet “Me too” allmänt känt. Skådespelaren Alyssa Milano satte bollen i rullning när hon uppmanade allmänheten att använda hashtaggen #metoo för att berätta om sina erfarenheter av sexuella trakasserier i sociala medier.

Tarana Burkes “Me too” är en plattform för överlevare av sexuella övergrepp, medan hashtaggen #metoo används i en bredare bemärkelse. Båda hänger dock tydligt ihop med att vara utsatt för könsrelaterat våld. Övergreppen sträcker sig från sexuella trakasserier till dödligt våld på grund av kön.

I Sverige var det kvinnor inom teater- och filmbranschen som var först ut med det gemensamma uppropet #tystnadtagning. Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande.

#metoo i Sverige växte sedan snabbt med en mängd olika branschupprop. Senare tillkom även upprop initierade av grupper av kvinnor, icke-binära, transpersoner samt barn och unga som inte var knutna till en specifik bransch, till exempel #intedinhora, #underytan, #slutvillkorat och #tystiklassen.

Till följd av #metoo-uppropen gav regeringen sommaren 2018 särskilda uppdrag till myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Detta för att arbetet med att upptäcka, åtgärda, förhindra och ge kunskapshöjande insatser gällande sexuella trakasserier ska spridas brett.

Utifrån regeringsuppdraget att genomföra utbildningsinsatser riktade till socialtjänsten och närliggande verksamheter har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram fem korta filmer om #metoo-uppropen. Syftet med filmerna är att belysa behov som uppropen påtalat.

metoouppropen.se

För dig som vill ha mer information om #metoo-uppropen i Sverige, förslag på åtgärder och kontaktuppgifter till  uppropens samordnare; gå till metoouppropen.se