Är allt okej?
En liten fråga kan vara livsviktig. Att upptäcka våld mot flickor och kvinnor tidigt kan rädda liv. Det finns tecken på våld som du som vän, familj eller kollega kan känna igen. Du kan agera genom att fråga, lyssna och finnas kvar. Du behöver inte veta säkert att någon är utsatt för att visa omtanke. Behöver du eller någon i din närhet stöd? Kvinnofridslinjen är en nationell stödlinje för flickor och kvinnor som utsatts för våld. Även du som närstående kan ta kontakt. Chatta på kvinnofridslinjen.se eller ring 116 016. Vid akut fara, ring 112.
Fråga, lyssna och finnas kvar
Kontroll, hot och kränkningar är tecken på våld. Genom att agera kan du bidra till att våld mot flickor och kvinnor upptäcks och stoppas innan det blir livshotande.
Du kan göra stor skillnad genom att fråga, lyssna och finnas kvar:
Fråga
Våga fråga om du misstänker att någon är utsatt för våld. Den som är utsatt berättar sällan spontant. Genom att fråga med omtanke visar du att du bryr dig och är beredd att lyssna.
Lyssna
Lyssna utan att döma eller ifrågasätta. Visa att du tar det personen berättar på allvar. Pressa inte personen att berätta mer eller göra något som hen inte är redo för.
Finnas kvar
Fortsätt att visa omtanke även om personen inte vill ta emot hjälp. Håll kontakten och hör av dig. Att veta att någon bryr sig och finns kvar kan vara ett viktigt stöd.
Ansvaret för våldet ligger alltid hos den som utövar det. Därför är det också viktigt att agera och prata med de män i din närhet som visar tecken på att utöva våld. Det är inte enkelt men det är viktigt.
Berätta att det finns hjälp att få
Du behöver inte ha alla svar eller själv kunna lösa situationen. Berätta att det finns stöd och hjälp att få, till exempel via Kvinnofridslinjen, lokala tjej- och kvinnojourer eller socialtjänsten. Du kan också själv kontakta en stödlinje för att få råd om hur du kan hjälpa någon annan.
Vid akut fara, ring 112.
Frågor och svar om mäns våld mot kvinnor
Fysiskt våld
Fysiskt våld kan handla om allt från slag, knuffar, strypgrepp till våld med hjälp av tillhyggen eller vapen.
Våldet kan ge upphov till obehag, övergående eller långvarig smärta samt bestående men.
Psykiskt våld
Psykiskt våld kan bestå av hot om våld, hot om sexuella övergrepp eller hot om andra brottsliga gärningar. Det inkluderar att hota med att ta livet av sig själv, sin partner eller någon annan som betyder mycket för personen som blir utsatt. Det kan också handla om nedsättande kommentarer och kränkningar.
Psykiskt våld innefattar även situationer där någon utövar kontroll över en annan person. Exempelvis genom att bestämma vem personen får umgås med eller i form av att kontrollera personens mobiltelefon. Det inkluderar även att i övrigt begränsa en annan persons vardag.
Sexuellt våld
Sexuellt våld är handlingar av sexuell karaktär som utförs mot någons vilja. Gemensamt för allt sexuellt våld är att det saknas samtycke. Det inkluderar exempelvis förnedring, trakasserier, kränkningar, övergrepp och våldtäkt. Det kan bland annat ske genom att en person tjatar sig till sex eller filmar någon mot dennes vilja eller vetskap.
Sexuellt våld förekommer bland annat i nära relation, i form av sexuell exploatering, prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Sexuellt våld utövas även på digitala plattformar och kan exempelvis ske i form av att hota med att eller faktiskt sprida meddelanden, bilder och filmer av sexuell karaktär.
Latent våld
Latent våld kan vara ilska och aggressivitet som visar sig i kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.
Det kan ge upphov till osäkerhet, rädsla och en känsla av att det inte finns något utrymme för att göra minsta misstag utan att riskera att utsättas för våld.
Pojkar och mäns våld mot flickor och kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem. Mäns våldsutövande innebär att hotet om våld, det vill säga det latenta våldet, är något som alla flickor och kvinnor förhåller sig till genom hela livet.
Materiellt våld
Materiellt våld innefattar att förstöra saker som betyder mycket för en person man har en nära relation till, i syfte att hota, kränka och såra personen.
Det kan även handla om att förstöra eller bestämma över saker som personen behöver i sin vardag, som mobiltelefon, dator eller bil.
Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan bestå i att kontrollera en annan persons tillgångar eller pengar. Det kan innebära att en person som är utsatt för ekonomiskt våld inte får använda sina pengar till de inköp personen själv önskar utan att be om lov.
Det kan även handla om att personen tvingas stå för kostnader, övertalas att ansvara för lån eller försättas i skuld.
Försummelse
Försummelse är en typ av våld som ofta utövas mot personer som är beroende av andra i sitt liv. Det kan röra sig om sjuka personer, personer med försämrad fysisk förmåga och äldre. Den som utövar våldet kan vara en släkting eller en partner, men det kan också vara exempelvis vårdgivare eller hemtjänstpersonal.
Exempel på försummelse kan vara att lämna en person ensam utan tillsyn. Det kan också innebära att erbjuda bristfällig hjälp med hygien, otillräckligt med mat eller feldosering av medicin.
Försummelse finns också inkluderat i artikel 19 Barnkonventionen. Det innefattar situationer där ett barn som är beroende av sina vårdnadshavare på något vis vanvårdas. Det kan röra sig om att barnet lämnas ensamt eller inte får tillgång till mat, kläder eller sjukvård.
Digitala dimensioner av våld
Digitala dimensioner av våld, så kallat teknologifaciliterat våld (TFV), handlar inte om en särskild form av våld utan snarare om hur våldet utförs, underlättas, förstärks eller ökar i räckvidd genom digital teknik. Våldet kan vara psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Våld sker ofta i digitala och fysiska miljöer samtidigt.
Teknologifaciliterat våld kan bestå i att skicka hotfulla meddelanden eller sprida rykten på sociala medier. Det kan också ske genom att sprida privata bilder utan samtycke eller kapa någons konto på sociala medier. AI kan användas för att skapa manipulerade videor, ljudklipp eller bilder som ser ut att vara riktiga, så kallade deepfakes.
Barn och unga utsätts i stor utsträckning och flickor är särskilt utsatta. Barn kan utsättas för sexuell exploatering på digitala plattformar genom att hotas till att skicka bilder, utföra sexuella handlingar mot ersättning eller begå övergrepp på sig själva. Övergreppen kan leda till lika negativa och långtgående konsekvenser som fysiska övergrepp.
Digitala trakasserier och hot drabbar även förtroendevalda, opinionsbildare och journalister. Kvinnor är särskilt drabbade. Det påverkar möjligheten att delta i det demokratiska samtalet och får negativa konsekvenser för samhället i stort.
Som vän, kollega eller närstående finns det flera tecken på våld som går att upptäcka. Ofta kan en våldsutsatt person visa en kombination av flera tecken.
Tecken hos den våldsutsatta
Social isolering: hon drar sig undan vänner och familj och slutar med tidigare intressen eller aktiviteter.
Förändrat beteende när partnern är närvarande: hon blir tyst, försiktig eller tillbakadragen.
Hon visar oro över partnerns reaktioner.
Hon förklarar, ursäktar eller försvarar sin partners beteende.
Hon har återkommande frånvaro eller sena ankomster till arbete eller studier.
Hälsa hos den våldsutsatta
Nedstämdhet, ångest eller annat försämrat psykiskt mående.
Förändrade sömnvanor eller minskad aptit.
Försämrad fysisk hälsa såsom trötthet, huvudvärk eller återkommande smärta.
Humörsvängningar.
Mental frånvaro och koncentrationssvårigheter.
Kontrollerande beteende hos våldsutövaren
Han kontrollerar var hon befinner sig, vem hon träffar och vad hon gör.
Han kontaktar henne ständigt och kräver att hon ska svara
Han utövar kontroll genom att följa med på hennes aktiviteter eller alltid skjutsa och hämta henne.
Som vän, kollega eller närstående kan du agera om tror att en kvinna är utsatt för våld. Ett sätt att agera är att fråga. Det finns då några saker att tänka på för att kunna vara till hjälp. Tipsen kommer från Kvinnofridslinjen som är Sveriges nationella stödlinje för våldsutsatta flickor och kvinnor.
Lyssna utan att ifrågasätta
Lyssna utan att döma eller ifrågasätta det som berättas för dig. Den som utsätts för våld känner ofta skuld och skam och sådana känslor kan förstärkas om du ifrågasätter. Pressa inte personen till något den inte är redo för.
Fortsätt att fråga
Ställ frågor om våld om du ser tecken på att något inte står rätt till. Den som är utsatt för våld berättar sällan spontant, därför måste frågor om våld ställas aktivt.
Låt personen veta att du finns där
Var tydlig med att du finns där om personen behöver hjälp och att du kommer att finnas kvar i personens liv även om din närstående väljer att fortsätta relationen med sin partner.
Håll kontakten
Isolering är ofta en del av våldet och det är lätt att undra varför en vän eller släkting aldrig hör av sig. Men om du misstänker våld, håll kontakten och hör av dig emellanåt. Att ha vänner kvar kan ha en avgörande betydelse för någon som är våldsutsatt.
Berätta att det finns hjälp att få
Berätta att personen kan chatta med eller ringa till Kvinnofridslinjen för råd och vägledning eller lokala kvinnojourer eller tjejjourer för hjälp. Personen kan också få hjälp via socialtjänsten. Vid akuta händelser, ring 112.
Fråga med omtanke. Det kan hända att du får ett svar som inte bekräftar din känsla. Personen kan också reagera defensivt. Det betyder inte nödvändigtvis att du har fel. Den utsatta personen kanske inte är redo att berätta. Att vara utsatt för våld kan också vara förknippat med skamkänslor, vilket gör det svårt att berätta.
Även om du får ett svar att allt är okej kan frågan vara viktig då den visar att du finns och bryr dig. Det skadar sällan en relation att ställa en omtänksam fråga. Du kan även ställa frågan vid ett senare tillfälle igen eller berätta att du finns här om personen vill prata någon annan gång.
Du kan kontakta Kvinnofridslinjen om du behöver råd kring hur du pratar med en närstående du misstänker är utsatt för våld.
Chatta med eller ring Kvinnofridslinjen 116 016.
Ja, det gör det:
Är någon i akut fara ring polisen på telefonnummer 112.
Du kan även tipsa polisen på polisen.se eller genom att ringa 114 114. Du behöver inte ha bevis eller vara säker för att tipsa polisen. Du kan tipsa anonymt.
Tipsa den våldsutsatta om Kvinnofridslinjen 116 016 eller deras chatt på kvinnofridslinjen.se Kvinnofridslinjen är Sveriges nationella stödlinje för flickor och kvinnor som har utsatts för våld. Även närstående är välkomna att höra av sig.
Tipsa den våldsutsatta om lokala kvinnojourer. Nummer finns oftast hos kommunen. Men det går också att söka efter jourer hos Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige eller Unizon.
Skriv ner och fota tecken på våld, iakttagelser, händelser som personen berättar om och skador. Notera datum, tid och plats.
Vid misstanke eller vetskap om att ett barn far illa, vilket de gör om någon i hushållet är utsatt för våld, uppmanas allmänheten att göra en orosanmälan till socialtjänsten i aktuell kommun. Du kan vara anonym.
Du kan även göra en orosanmälan om du misstänker att en vuxen person far illa. Även den kan göras anonymt.
Det kan uppstå akuta situationer och då bör du kontakta polisen på 112. Du ska aldrig själv ingripa om det kan innebära fara för dig eller den våldsutsatta.
Våld i nära relationer utövas i störst utsträckning av män. De flesta kvinnor som har blivit utsatta för våld, hot och kränkningar har blivit utsatta av en manlig partner eller tidigare manlig partner.
Det dödliga våldet mot flickor och kvinnor har ofta föregåtts av en längre tid av våld och kontroll. Därför är det viktigt att agera tidigt.
Även män kan utsättas för våld i relationer. I Sverige har ungefär var femte man någon gång blivit utsatt för våld i nära relationer. Det vanligaste är att de utsätts för psykiskt våld, men även fysisk och sexuell våldsutsatthet förekommer. Mörkertalet är sannolikt stort.
Vill du veta mer om mäns våld mot kvinnor?
Ett av Sveriges jämställdhetspolitiska delmål handlar om att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska upphöra.
Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att bidra till att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. På vår webbplats kan du läsa mer och även hitta gratis webbkurser.
Vad är mäns våld mot kvinnor?
Begreppet mäns våld mot kvinnor är centralt i den här kampanjen. Läs mer på sidan Vad är mäns våld mot kvinnor?
Hur ser utvecklingen inom området ut?
Målet är att mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra, men hur ser det ut?
Vill du veta mer om hur Jämställdhetsmyndigheten arbetar?
Vi arbetar på flera sätt med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Läs mer på vår webbplats om mäns våld mot kvinnor.
Nationell strategi och nollvision
Regeringen har tagit fram en nationell strategi för 2026-2035 mot våld, förtryck och utnyttjande. Arbetet ska vägledas av nollvisionen för dödligt våld mot flickor och kvinnor. Läs mer på sidan Nationell strategi för frihet från våld, förtryck och utnyttjande.
Gratis webbkurser om våld och våldsförebyggande arbete
Vi har tagit fram flera webbkurser som handlar om våld och våldsförebyggande arbete. Kurserna är gratis. Ta del av kurserna på vår utbildningswebbplats.
Om kampanjen
Kampanjsidan är en del av regeringens nollvision för dödligt våld av flickor och kvinnor. Målet är att fler ska känna igen tecken på våld och kunna agera.